publicerad: 2015
landning
land·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till landa 2
Singular | |
---|---|
en landning | obestämd form |
en landnings | obestämd form genitiv |
landningen | bestämd form |
landningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
landningar | obestämd form |
landningars | obestämd form genitiv |
landningarna | bestämd form |
landningarnas | bestämd form genitiv |