publicerad: 2015
offer
offer
[åf´er]
substantiv
offret; pl. ~, best. pl. offren • uppoffring; person som drabbas av ngt; ngt som offras till gudarna i vissa religioner; falla offer för bli byte för, drabbas av
Singular | |
---|---|
ett offer | obestämd form |
ett offers | obestämd form genitiv |
offret | bestämd form |
offrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
offer | obestämd form |
offers | obestämd form genitiv |
offren | bestämd form |
offrens | bestämd form genitiv |