SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ok
1ok substantiv ~et; pl. ~ dragtyg för oxe; tvär­gående trä­stycke för bärande av bördor över axlarna; bildl. tvång, förtryck, börda
Singular
ett okobestämd form
ett oksobestämd form genitiv
oketbestämd form
oketsbestämd form genitiv
Plural
okobestämd form
oksobestämd form genitiv
okenbestämd form
okensbestämd form genitiv
2ok [o`kå el. okå´, äv. okej´] interjektion ⟨vard.⟩ okej
Ordform(er)
okinterjektion
3ok [o`kå el. okå´, äv. okej´] oböjligt adjektiv ⟨vard.⟩ okej
Positiv
en/ett ok + substantiv