publicerad: 2015
princip
princip
[prinsi´p]
substantiv
~en ~er • grundsanning; grundsats; i princip med hänsyn till principen el. principerna; av princip av skäl som framgår ur en princip
Singular | |
---|---|
en princip | obestämd form |
en princips | obestämd form genitiv |
principen | bestämd form |
principens | bestämd form genitiv |
Plural | |
principer | obestämd form |
principers | obestämd form genitiv |
principerna | bestämd form |
principernas | bestämd form genitiv |