SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ryta
ryta verb röt, rutit, perf. part. n. rutet, pres. ryter till­tala upp­rört och med kraftig röst: ​rektorn röt åt pojkarna; ​bra rutet! bra sagt el. skrivet vanl. om kritik
Finita former
ryterpresens aktiv
ryts (rytes)presens passiv
rötpreteritum aktiv
rötspreteritum passiv
rytimperativ aktiv
Infinita former
att rytainfinitiv aktiv
att rytasinfinitiv passiv
har/hade rutitsupinum aktiv
har/hade rutitssupinum passiv
Presens particip
rytande
Perfekt particip
ett rutet + substantiv