SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
spika
spika verb ~de ~t slå i spik⟨vard.⟩ fast­ställa tid för: ​spika en av­handling⟨vard.⟩ lämna o­garderad i häst­tippning
Finita former
spikarpresens aktiv
spikaspresens passiv
spikadepreteritum aktiv
spikadespreteritum passiv
spikaimperativ aktiv
Infinita former
att spikainfinitiv aktiv
att spikasinfinitiv passiv
har/hade spikatsupinum aktiv
har/hade spikatssupinum passiv
Presens particip
spikande
Perfekt particip
en spikad + substantiv
ett spikat + substantiv
den/det/de spikade + substantiv