publicerad: 2015
travare
trav·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. travarna • travhäst
Singular | |
---|---|
en travare | obestämd form |
en travares | obestämd form genitiv |
travaren | bestämd form |
travarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
travare | obestämd form |
travares | obestämd form genitiv |
travarna | bestämd form |
travarnas | bestämd form genitiv |