SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
triumf
triumf [trium´f] substantiv ~en ~er lysande fram­gång, seger
Singular
en triumfobestämd form
en triumfsobestämd form genitiv
triumfenbestämd form
triumfensbestämd form genitiv
Plural
triumferobestämd form
triumfersobestämd form genitiv
triumfernabestämd form
triumfernasbestämd form genitiv