SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utslag
ut|­slag substantiv ~et; pl. ~ slutligt juridiskt av­görande: ​ut­slag i ett rätts­fallmest i pl.; ​av­gränsad hud­förändring: ​han hade ut­slag i an­siktetav­vikelse från noll- el. jämvikts­läge: ​pendelns ut­slagresultat, yttring: ​hennes ut­brott var ett ut­slag av dåligt humörförsta slag på golfhål
Singular
ett utslagobestämd form
ett utslagsobestämd form genitiv
utslagetbestämd form
utslagetsbestämd form genitiv
Plural
utslagobestämd form
utslagsobestämd form genitiv
utslagenbestämd form
utslagensbestämd form genitiv