publicerad: 2021  
1allting
all|­ting
pronomen
all´ting el. med två huvudtryck
hela mängden i det aktuella samman­hanget
har du all­ting med dig nu?
äv. försvagat, sär­skilt i ut­tryck för lättare miss­nöje
jag som hade bakat tårta och all­ting!
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska al þing 'alla saker'; jfr ur­sprung till ting
All­ting flyter. Efter Herakleitos, grek. filosof (död ca 480 f.Kr.)
2allting all­tinget, plural all­ting, bestämd plural all­tingen
all|­ting·et
substantiv
all`ting
nästan all­tid bestämd form sing. och med versal Is­lands riks­dag
belagt sedan 1697; av isl. alþingi 'all­tinget; hela tinget' (i mot­sats till bl.a. bygdetingen); jfr ur­sprung till ting