publicerad: 2021  
anklaga anklagade anklagat
verb
an`klaga
● ut­peka som skyldig till brott, slarv, försummelse och dylikt
SYN. beskylla JFR klandra, åtala
någon anklagar någon (för något/att+verb/sats)
någon anklagar någon (för något)
någon anklagar någon (för sats)
någon anklagar någon (för att+verb)
oppositionen an­klagade regeringen för ekonomiskt lätt­sinne; hon an­klagade sina föräldrar för sina psykiska problem
○ spec. i juridiska samman­hang åtala
vara an­klagad för mord; en av de an­klagade släpptes
○ spec. i ett (ofta mer el. mindre bildligt) ut­tryck
sitta på de an­klagades bänk
belagt sedan 1541; av tyska anklagen med samma betydelse, eg. 'upp­häva klago­rop mot någon'; jfr ur­sprung till klaga, åklaga
anklagaanklagande, anklagelse
Jag an­klagar. Övers. av franska J'accuse, över­skrift till Émile Zolas öppna brev till Frank­rikes president med an­ledning av Dreyfusaffären (1898)