publicerad: 2021  
anslå anslog anslagit anslagen anslagna, presens anslår
verb
an`slå
1 vanligen lös förbindelse, se slå an träffa med slag särsk. med av­seende på tangent (på musik­instrument)
SE anslag 3
någon anslår något
an­slå strängen
an­slå tonen (för något) se ton
belagt sedan 1798; efter lågtyska anslan, tyska anschlagen med samma betydelse; jfr ur­sprung till 2slå 1
2 bevilja (viss summa) för visst ända­mål om myndighet eller dylikt
JFR anslag 2, avsätta 2
någon anslår belopp (till/för någon/något)
någon anslår belopp (för någon)
någon anslår belopp (för något)
någon anslår belopp (till någon)
någon anslår belopp (till något)
regeringen an­slog 100 miljoner till sär­skilda åt­gärder
belagt sedan 1660; jfr ur­sprung till anslå 3
3 sätta upp med­delande, på anslags­tavla eller dylikt
JFR anslag 1
någon anslår något (i/på något)
någon anslår något (i något)
någon anslår något (på något)
kun­görelsen om auktionen an­slogs på offentliga platser
belagt sedan 1631; av samma urspr. som anslå 1 (urspr. om regler för torg­handeln och liknande som sattes upp på råd­huset)
anslåanslående