publicerad: 2021  
axel axeln axlar
axl·ar
substantiv
ax´el
1 kropps­del som ut­gör fäste för arm särsk. med tanke på den karakteristiska övre begränsnings­linjen
JFR skuldra
axellängd; axelväska
han bar barnet på axlarna; hon drog sjalen tätare om axlarna; han hivade upp bräderna på axeln
ofta äv. i ut­tryck för att an­ge (grad av) styrka eller dylikt
breda axlar; han var smal över axlarna som ett barn
äv. om mot­svarande del på klädes­plagg
i år ska det vara raka axlar igen
en tyngd faller från någons axlar se tyngd
klappa någon på axeln berömma någonibl. på ett ned­låtande sätt: många politiker klappade små­företagarna på axeln under val­rörelsen
rycka på axlarna visa lik­giltighetdet som tv-tittarna upp­rördes av i fjol kommer de an­tagligen att rycka på axlarna åt i år
se någon/något över axeln se ner på någon/någotså­väl kollegorna som grannarna såg honom över axeln
belagt sedan mitten av 1300-talet (Östgöta-Lagen); fornsvenska axl; gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. a´la 'arm­håla; vinge' och axill´a 'arm­håla'
2 stång­liknande maskindel som roterar eller som något roterar kring anv. för över­föring av vrid­moment
axellager; axeltapp; hjulaxel
olyckan orsakades av ett brott på axeln
äv. bildligt om (tänkt) linje, (bärande) del eller dylikt som något roterar el. (symmetriskt) grupperar sig kring
jorden snurrar ett varv runt sin egen axel på ett dygn
axeln Rom–Berlin Tysk­land och Italienoch deras allierade, före och under andra världs­kriget: 1936 tillkänna­gav Hitler och Mussolini axeln Rom–Berlin
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska axul; nord. ord, besläktat med lat. ax´is 'hjulaxel' och trol. med axel 1