publicerad: 2021
bemöta
bemötte bemött, presens bemöter
verb
1
uppträda (på visst sätt) mot någon
JFR
möta 2
någon bemöter någon/något (med något/sätt)
någon bemöter någon (med något)
någon bemöter någon (med sätt)
någon bemöter något (med något)
någon bemöter något (med sätt)
han bemöter alla kunder med samma artighet och respekt
○
äv. med avseende på abstrakta företeelser
yttrandet bemöttes med tystnad; de ville i det längsta undvika att bemöta våld med våld
belagt sedan 1723;
av lågtyska bemoten 'möta; bemöta'
2
gå i svaromål mot
JFR
möta 4
någon bemöter någon/något (med någon/något)
någon bemöter någon (med någon)
någon bemöter någon (med något)
någon bemöter något (med någon)
någon bemöter något (med något)
bemöta sin meningsmotståndare; den angripne politikern vägrade att bemöta insändaren
○
äv. mer konkret
oppositionen bemöttes med tvångslagar och hemlig polis
belagt sedan 1716
bemötabemötande