publicerad: 2021  
bespisa bespisade bespisat
verb
bespi´sa
● något ålderdomligt förse med mat för omedelbar förtäring, särsk. i större skala
JFR förpläga, traktera 1
någon bespisar någon
Jesus bespisade 5 000 män
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); fornsvenska bespisa; av lågtyska bespisen med samma betydelse; jfr ur­sprung till spisa
bespisabespisande, bespisning