publicerad: 2021
betrakta
betraktade betraktat
verb
1
se på (någon/något) noga eller långvarigt vanligen för att utvinna kunskaper el. skönhetsvärden
JFR
beskåda
någon betraktar någon/något
någon betraktar någon
någon betraktar något
han betraktade henne uppmärksamt; man kan betrakta målningen hur länge som helst; katten betraktade dem med uttryckslös blick
○
äv. bildligt
ta under övervägande, studera
frågan måste betraktas i ett internationellt perspektiv; närmare betraktat är problemet inte så enkelt; betrakta följande ekvation
○
särskilt i fråga om djupare andligt övervägande
låt oss betrakta följande bibelord
belagt sedan trol. mitten av 1300-talet (Åbo domkyrkas Svartbok);
fornsvenska betrakta 'betrakta; överväga; tänka på'; av lågtyska betrachten 'ta i övervägande'; jfr ursprung till
trakta
2
bedöma på visst sätt som framgår av sammanhanget
någon betraktar någon/något som någon/något/adj
någon betraktar någon som adj
någon betraktar någon som någon
någon betraktar någon som något
någon betraktar något som adj
någon betraktar något som någon
någon betraktar något som något
vi betraktar problemet som löst; hon betraktades som trovärdig
belagt sedan 1753
betraktabetraktande