publicerad: 2021  
bli av blev blivit, presens blir
bliv·it av
verb
bli a´v
1 komma till stånd om händelse etc.
något blir av
bygget kan­ske inte blir av; se till så att debatten blir av; det blev ingen­ting av med den planerade festen
belagt sedan ca 1540
2 i frågor komma att hamna
var blev någon/något av?
var blev någon av?
var blev något av?
var blev bollen av?
belagt sedan 1772
3 i negerade och frågande samman­hang komma fram (något värde­fullt) ur
något blir av någon/något
något blir av någon
något blir av något
så lat som du är blir det aldrig något av dig
belagt sedan 1682
4 mista
någon blir av med någon/något
någon blir av med någon
någon blir av med något
han blev av med plån­boken
belagt sedan 1561