publicerad: 2021  
brodd brodden broddar
brodd·en
substantiv
[bråd´]
1 spetsigt metallbeslag som fästs under sko­don för att ge fäste vid halka
JFR dubb, 2pigg
isbrodd; nitbrodd; sparkbrodd
belagt sedan 1479 (Skrå-Ordningar); fornsvenska brodder 'pigg; spets'; gemensamt germanskt ord, besläktat med brädd; jfr ur­sprung till brodera
2 knappast plur. nyss upp­kommen säd
rågbrodd
belagt sedan senare hälften av 1400-talet Svenska Medeltids-Postillor
3 knappast plur.; vanligen i sammansättn. (typ av) väl­luktande gräs som ibland an­vänds som bränn­vins­krydda
JFR åbrodd
hässlebrodd; myskbrodd; vårbrodd
belagt sedan 1894