publicerad: 2021  
1diminutiv diminutivt diminutiva
di·min·ut·iv
adjektiv
[dim`-] el. [-i´v]
● mycket liten
han hade skaffat sig ett diminutivt hakskägg
○ spec. språk­vetenskap som ut­trycker förminskning
tyskans diminutiva former "-chen" och "-lein"
belagt sedan 1696 (som språkvetenskaplig term); av lat. diminuti´vus med samma betydelse, till diminu´ere 'minska'
2diminutiv diminutivet, plural diminutiver el. diminutiv, bestämd plural diminutiverna el. diminutiven
di·min·ut·iv·et
substantiv
[dim`-] el. [-i´v]
● av­lett ord som betecknar en mindre variant av det som utgångs­ordet betecknar
diminutivändelse
diminutiv (av något)
"cigarett" är egentligen ett diminutiv som betyder "liten cigarr"
belagt sedan 1670; se ur­sprung till 1diminutiv!!