publicerad: 2021  
direktiv direktivet, plural direktiv, bestämd plural direktiven
di·rekt·iv·et
substantiv
direkti´v
● an­visning om sättet att ut­föra visst upp­drag från över­ordnad, myndighet eller dylikt
JFR förhållningsorder, riktlinje
tilläggsdirektiv
direktiv (för något)
direktiv (till någon) (om något/att+verb/sats)
direktiv (till någon) (om något)
direktiv (till någon) (om sats)
direktiv (till någon) (om att+verb)
direktiv (till någon) (att+verb/sats)
direktiv (till någon) (sats)
direktiv (till någon) (att+verb)
ge direktiv; ut­redningen har fått nya direktiv; från rikspolisstyrelsen gick direktiv ut till de olika polis­kontoren
belagt sedan 1880; av tyska Direktive 'förhållnings­regel'; till lat. dirig´ere, se ur­sprung till dirigera