publicerad: 2021
enhet
enheten enheter
en·het·en
substantiv
1
egenskapen (hos något mångfaldigt eller sammansatt) att utgöra ett enda helt
JFR
helhet
enhetssträvan; riksenhet
landets kulturella enhet; spridda notiser utan enhet och sammanhang
○
spec. om egenskapen att vara ett helt trots skenbar mångfald el. förändring över tiden
ofta filosofi
jagets enhet; söka efter enheten i mångfalden
○
spec. äv. litteraturvetenskap, om samma rum, tid el. handling (i ett drama)
i 1600-talets Frankrike utvecklades tankarna om de tre enheterna: ett drama skulle utspelas inom rummets enhet, tidens enhet och handlingens enhet
2
något (sammansatt) som utgör eller uppträder som en helhet i visst sammanhang, och som vanligen också utgör en del av en större helhet; särsk. om del av organisation av något slag
en enhet (för något)
krigsmaktens stridande enheter; länsstyrelsens administrativa enhet
○
äv. om mer informella grupper, (komplex av) egenskaper eller dylikt
familjen bildar en sluten enhet
belagt sedan ca 1820
3
fastställd grundläggande kvantitet för mätningsjämförelse
JFR
modul
en enhet (för något)
metern är enhet för längd; elektriska enheter som watt, ohm och volt; index hade stigit två enheter
belagt sedan 1772