publicerad: 2021
erövra
erövrade erövrat
verb
●
ta (område) i besittning efter att ha vunnit kamp
JFR
bemäktiga sig
någon erövrar någon/något
någon erövrar någon
någon erövrar något
Karl Gustav erövrade stora delar av det dåvarande Danmark
belagt sedan 1563;
av lågtyska erövern med samma betydelse, eg. 'bli den övre; få överhand'