publicerad: 2021  
explodera exploderade exploderat
verb
explode´ra
● (med stor kraft) springa sönder så att bitarna slungas ut­åt vanligen i kombination med en knall
JFR implodera, krevera
något exploderar
spräng­laddningen exploderade; flyg­planet exploderade i luften
○ spec. plötsligt och våldsamt förbrännas var­vid heta gaser ut­vecklas; om gas­formigt el. fin­fördelat ämne samt syre
bränsle som kan explodera av minsta gnista
○ äv. bildligt, spec. plötsligt mista själv­behärskningen och bli mycket arg el. börja skratta
någon exploderar (av något)
han höll på att explodera av ilska; när de båda komikerna gjorde entré formligen exploderade publiken
○ spec. äv. bryta ut
studentrevolten exploderade våren 1968
belagt sedan 1835; 1862 i bildlig bemärkelse; av lat. explo´dere 'jaga bort (med hand­klappning)', till ex- 'ut' och plau´dere, se ur­sprung till applådera
exploderaexploderande, explodering, explosion