publicerad: 2021  
fight fighten fighter
eller
fajt fajten fajter
fight·en, fajt·en
substantiv
[faj´t]
● var­dagligt hand­griplig kamp mest i sport
en fight (om någon/något) (med någon)
en fight (om någon) (med någon)
en fight (om något) (med någon)
en fight (om någon/något) (mellan några)
en fight (om någon) (mellan några)
en fight (om något) (mellan några)
en tuff fight; ge någon en fight
○ äv. om gräl och dylikt
det var all­tid hon som fick ta fighten med chefen
belagt sedan 1931; av engelska fight med samma betydelse, till fight 'kämpa, slåss'; jfr ur­sprung till fäkta