SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 fullmåne fullmånen fullmånar full|mån·en substantiv full`måne ● månfas då månen vänder hela sin solbelysta hälft mot jorden JFR halvmåne, nymåne det är fullmåne den 14:e ○ äv. om månen el. dess sken under denna fas gondolerna vaggade under den romantiska fullmånen belagt sedan 1587 SO Alfabetisk lista fullmaktsgivare (fullmakt) fullmaktshavare (fullmakt) fullmaktslag subst. fullmatad adj. fullmogen adj. fullmåne subst. fullmåne (måne) fullmäktige subst. fullmäktigegrupp (fullmäktige) fullmäktigeledamot (fullmäktige) fullmäktigesammanträde (fullmäktige) Till alla ordböcker
