publicerad: 2021  
1för
preposition
1 i läge på fram­sidan av
spänna hästen för vagnen
ofta för att an­ge att något täcks
en gardin för ett fönster
äv. med bi­betydelse av riktning något ålderdomligt
skjuta sig en kula för pannan; stöta någon för huvudet
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska for; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med 1före!!, 2före!!; samma ord är prefixet för-, i de flesta bet. lånat från lågtyska vor- el. tyska vor-, ver-; betonat i bet. 'fram­för, i vägen för; före'
2 ofta samman­skrivet med adverb med följande av något som har en naturlig riktning
JFR 2längs
springa upp och ner för trappan; paddla ner för floden
äv. i vissa ut­tryck som an­ger en lik­formig upp­repning av något
steg för steg; undan för undan
belagt sedan senare hälften av 1300-talet Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
3 i läget vid (viss tid­punkt)
för till­fället; nu för tiden
för (viss tid) sedan se sedan
belagt sedan 800-talet (runsten, Rök, Östergötland); runform fur
4 i vissa ut­tryck så­som mot­svarande till sina egenskaper, sin an­vändning etc.
att han skulle hjälpa dem tog de för givet; de kallade honom för "Bagarn"; ha för av­sikt; ha för vana; för det tredje
belagt sedan 1420–50 Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)
5 i ut­byte mot pengar el. annat värde
köpa möbler för 10 000 kronor; betala mycket för maten
äv. all­männare
inte för mitt liv
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
6 med av­seende på
principerna för betygsättning; risk för strejk; blind för nack­delarna
ofta med an­givande av ur vems perspektiv och med hän­syn till vems intresse verksamheten el. till­ståndet betraktas
gärna för mig; fördold för all­mänhetens blickar; tiden blev lång för honom
ofta försvagat med hän­syn till, med tanke på
stor för sin ålder; staden är livlig för att vara så liten
äv. ytterligare försvagat i ut­tryck som mot­svarar genitiv­konstruktioner
chefen för armén; platsen för till­dragelsen; ledare för ett politiskt parti
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
7 till följd av något som fram­går av samman­hanget
straffas för stöld; blygas för miss­taget; offer för bedrägeri; fly för fienden; falla för frestelsen; stämma tidningen för förtal; falla undan för kraven; hon är sur för att det är dåligt väder
äv. försvagat
tack för hjälpen; det blir inte bättre för det; inte för det att ...; känd för sina egenskaper; älskad för sin godhet; vad gör du så för?
belagt sedan 1285 stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)
8 under in­verkan från någon kraft; vanligen markerande sätt
far­tyget skjuter snett upp för en sjö; fladdra för vinden; han stupade för en fientlig kula
äv. beträffande abstrakt in­verkan
han ut­sattes för hårda förhör
spec. i fråga om in­lärnings­situation
gå och spela för en pianolärare; hon läste franska för skolans mest erfarna språklärare
äv. med in­riktning på hjälp­medlet för handlingen
ligga för ankar; gå för full maskin
belagt sedan senare hälften av 1300-talet Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)
9 till främjande av visst syfte, som vanligen är positivt för den aktuella personen el. före­teelsen
hon har gjort mycket för sin bror; kämpa för rätt­visa; jag ställer upp bara för din skull
äv. mer neutralt till åstad­kommande av viss (händelse)följd eller dylikt
skattesänkningens betydelse för prisutvecklingen
sär­skilt vid konstruktioner som an­ger syfte eller dylikt
vi kom lagom för att se tåget gå; han reste för att aldrig mer åter­vända
äv. all­männare
en för alla och alla för en; hon klarar väl att tala för sig själv
spec. i vissa kraft­uttryck
för fan!; för Guds skull!
belagt sedan 1000-talet (t.ex. runristad berghäll, Aspö, Södermanland); vanligen runformer fur, furiR
10 med (av­sedd) in­riktning på något som in­går som väsentlig del i en verksamhet
hon är an­svarig för allt­ihop; han öppnade dörren för dem; det har du inte talat om för mig; an­ordna ett upp­lag för järn­skrot; han intresserar sig för antikviteter; ett forum för formella beslut; plan­lägga för nybebyggelse; tillåtet för amatörer; bevis för hans teorier
äv. försvagat, sär­skilt i fråga om tid
an­ställd för de närmaste två åren; stanna för all­tid
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
2för
adverb
1 i position på fram­sidan (av något)
spänna för hästarna
äv. ut­vidgat med före­ställning om en blockerande funktion
hon höll för ögonen på honom; dra för gardinen; hålla för dörren
belagt sedan 1000-talet (runsten, Hogrän, Gotland (Sveriges runinskrifter)); runform furiR; samma ord som 1för 1
2 till främjande eller åstad­kommande (av något)
MOTSATS 2mot 2
är du för eller mot förslaget?
belagt sedan 1791
3 i över­driven ut­sträckning
SYN. alltför
jul­maten blev för mycket för henne; för mycket och för litet skämmer allt
belagt sedan y. fornsv.
4 i vissa ut­tryck i (riktning mot) fören
gå för över; placerad för ut; för om kajutan
belagt sedan 1545; jfr ur­sprung till 4för
3för
subjunktion
sällan i formella samman­hang av följande orsak, nämligen att
SYN. 1ty
han får inte gå ut för han är sjuk
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); samma ord som 1för 1
4för fören förar
för·en
substantiv
främsta delen av far­tyg byggd för att klyva vattnet och lyfta sig över sjö­gången
(i) fören
hon stod i fören med båts­haken i beredskap; han vände fören mot vågorna
belagt sedan 1771; substantivering av 1för 1