publicerad: 2021  
förhänge för­hänget för­hängen
för|­häng·et
substantiv
`rhänge
skynke som hänger fram­för öppning
ett för­hänge av hudar täckte in­gången till tältet
belagt sedan 1440 (Borgmästareräkenskaper i Stockholms stads skottebok); fornsvenska forhänge, forehänge; av lågtyska vorhenge med samma betydelse; jfr ur­sprung till hänge