publicerad: 2021  
förtjust neutrum förtjust, bestämd form och plural förtjusta
för·tjus·ta
adjektiv
förtju´st
● mycket glad och nöjd vanligen av något spec. skäl och inte nöd­vändigtvis på något djupare plan
JFR glad 1, hänförd
förtjust (i någon/något/att+verb/sats)
förtjust (i någon)
förtjust (i något)
förtjust (i sats)
förtjust (i att+verb)
förtjust (över något/att+verb/sats)
förtjust (över något)
förtjust (över sats)
förtjust (över att+verb)
hon blev förtjust över den vackra gåvan; han är förtjust i bakelser
○ äv. (lätt) förälskad
han blev förtjust i en klass­kamrat
belagt sedan 1798