publicerad: 2021  
genomsnitt genom­snittet, plural genom­snitt, bestämd plural genom­snitten
gen·om|­snitt·et
substantiv
ge`nomsnitt
● talvärde som erhållits genom att alla värden (i en viss grupp) adderats var­efter summan dividerats med an­talet värden
SYN. medeltal JFR median 2
genomsnittshastighet; genomsnittsinkomst; genomsnittsålder; riksgenomsnitt
(i) genomsnitt
ett genomsnitt (av något/några)
ett genomsnitt (av något)
ett genomsnitt (av några)
ett genomsnitt (på tal)
ligga över genom­snittet; ligga under genom­snittet; jakt­lagen sköt i genom­snitt tre älgar var; genom­snittet låg på 100 kronor per mat­rätt
○ i sammansättn. ofta om varelse, före­mål el. före­teelse som an­ses ha de vanligaste egenskaperna (el. den vanligaste egenskapen)
genomsnittssparare; genomsnittssvensk
○ någon gång lätt ned­sättande, med ton­vikt på brist på originalitet och dylikt i sammansättn.
genomsnittsmänniska
belagt sedan 1858; efter tyska Durchschnitt med samma betydelse; jfr ur­sprung till 1snitt!!