publicerad: 2021  
gulmåra gulmåran gulmåror
gul|­mår·an
substantiv
gu`lmåra
en hög, smultron­doftande måra med små guldgula blommor i täta samlingar vanlig på torr gräsmark
gul­måra kallas "jung­fru Marie säng­halm"
belagt sedan 1755
På mossans och gul­mårans bädd
gripen av plötslig van­makt
sjönk jag en sommardag. Hjalmar Gullberg, ur Döds­mask och lust­gård (1952)