publicerad: 2021
gunstling
gunstlingen gunstlingar
gunst·ling·en
substantiv
●
person som har en (otillbörligt) gynnad ställning vanligen hos någon inflytelserik person
JFR
favorit 2
gunstlingssystem; gunstlingsvälde
någons gunstling
fysiklärarens lille gunstling; statsministerns specielle gunstling
○
äv. utan klandrande innebörd, spec. om älskad person
publikens gunstling
○
spec. äv. (i vissa uttryck) om mycket framgångsrik person
gudarnas gunstling
belagt sedan 1716