publicerad: 2021  
gåta gåtan gåtor
gåt·an
substantiv
gå`ta
● problem som är före­mål för intensiv (tanke- eller forsknings)verksamhet
JFR 1fråga 1, mysterium 1
mordgåta; världsgåta
cancerns olösta gåta; hans försvinnande är fort­farande en gåta
○ spec. om av­gränsat problem, ofta av mer el. mindre logiskt slag, som man ägnar sig åt för nöjes skull
bildgåta; namngåta; ordgåta
gissa gåtor
○ äv. försvagat, ofta i före­bråelser och dylikt
det är en gåta att hon kunde ta fel på tiden
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska gata, bildn. till gäta 'gissa'; jfr ur­sprung till förgäta, gissa, gitta