publicerad: 2021
hålla ihop
höll hållit, presens håller
verb
1
hålla (något) förenat eller samlat
någon/något håller ihop något/några
någon håller ihop något
någon håller ihop några
något håller ihop något
något håller ihop några
det var modern som fick hålla ihop familjen; den röda tråd som håller ihop boken
belagt sedan ca 1540
2
(fortsatt) utgöra en fast enhet och inte gå sönder; om föremål el. företeelser
något håller ihop
bilen är gammal och håller knappt ihop
○
spec. om social grupp
några håller ihop
vi i släkten måste hålla ihop; de båda vännerna hade hållit ihop sedan barndomen
belagt sedan 1664; 1541 om social grupp
hålla ihopihophållande, ihophållning