publicerad: 2021
incident
incidenten incidenter
in·cid·ent·en
substantiv
●
oväntad, störande händelse
en incident (med någon/något)
en incident (med någon)
en incident (med något)
en allvarlig incident; incidenten med den berusade mannen som kom in mitt under talet
belagt sedan 1936;
av engelska incident med samma betydelse; av lat. in´cidens, eg. presens particip av incid´ere 'hända, inträffa'