publicerad: 2021  
ingjuta ingöt ingjutit ingjuten ingjutna, presens ingjuter
verb
in`gjuta
● äv. lös förbindelse, se gjuta fylla (någon) med viss känsla eller dylikt
JFR inge 2
någon ingjuter något (hos/i någon)
någon ingjuter något (hos någon)
någon ingjuter något (i någon)
in­gjuta hopp; in­gjuta förtroende hos kunderna; hon försökte in­gjuta mod i de ut­mattade kamraterna; syftet med attentatet var att in­gjuta skräck i befolkningen
belagt sedan 1385 (Klosterläsning); fornsvenska ingiuta
ingjutaingjutande, ingjutning