publicerad: 2021  
jargong jargongen jargonger
jarg·ong·en
substantiv
[∫argåŋ´]
● språkform med en speciell stil och (ofta) med special­uttryck som an­vänds i viss grupp och ibland inte utan vidare förstås av utom­stående
JFR 2slang
medicinarjargong; sportjargong; yrkesjargong
falla in i jargongen; spelarnas jargong var fint fångad i dialogen
○ äv. något ned­sättande slentrian­mässigt uttrycks­sätt
språket var väl­görande fritt från kvasivetenskaplig jargong
belagt sedan 1794; av franska jargon 'rot­välska; slang; fack­språk'; ev. besläktat med gurgla