publicerad: 2021
jobba
jobbade jobbat
verb
1
något vardagligt
(fortlöpande) utföra vissa uppgifter eller tjänster mot betalning mest i försörjningssyfte och vanligen inom ramen för anställning eller dylikt
någon jobbar (med någon/något) (för/hos någon/något)
någon jobbar (med någon) (för någon)
någon jobbar (med någon) (för något)
någon jobbar (med någon) (hos någon)
någon jobbar (med någon) (hos något)
någon jobbar (med något) (för någon)
någon jobbar (med något) (för något)
någon jobbar (med något) (hos någon)
någon jobbar (med något) (hos något)
någon jobbar (som något) (för/hos någon/något)
någon jobbar (som något) (för någon)
någon jobbar (som något) (för något)
någon jobbar (som något) (hos någon)
någon jobbar (som något) (hos något)
han jobbar inom sjukvården; när hon pensionerades hade hon jobbat 40 år i samma företag; han jobbar med kemikaliefrågor hos kommunen; hon jobbar som konsult för ett företag
○
äv.
(fortlöpande) utföra vissa uppgifter eller tjänster utan betalning
jobba ideellt
belagt sedan 1901
2
något vardagligt
fortlöpande utföra handlingar eller rörelser som tillsammans frambringar visst resultat av konkret el. abstrakt slag
JFR
arbeta 2
någon jobbar (med/på något/att+verb)
någon jobbar (med något)
någon jobbar (med att+verb)
någon jobbar (på något)
någon jobbar (på att+verb)
någon jobbar (för någon/något)
någon jobbar (för någon)
någon jobbar (för något)
utredarna jobbade med problemet; de jobbar för en lösning på problemet
jobba häcken av sig
se
häck
belagt sedan 1911
3
ålderdomligt
göra tvivelaktiga spekulationsaffärer
någon jobbar i något
någon jobbar med något/att+verb
någon jobbar med något
någon jobbar med att+verb
jobba med hamstring av olja; jobba i fastigheter
belagt sedan 1891
jobbajobbande, jobb