publicerad: 2021  
1junior junioren juniorer
juni·or·en
substantiv
[-å´r]
● pojke eller flicka i en av de högre ålders­klasserna i idrotts- och scout­rörelsen
JFR minior, 1senior 1
juniorlag; juniorlandskamp; juniormästare
en lovande junior; i många idrotter är man junior upp till 18 års ålder; juniorerna tränar på torsdags­kvällar
belagt sedan 1886; till lat. ju´nior 'yngre', komparativ av juv´enis 'ung'; jfr ur­sprung till juvenil
2junior ingen böjning
juni·or
substantiv
ju´nior
● (beteckning för) den yngre vanligen av far och son med samma namn
JFR 2senior
(namn) junior
NN junior har nu ut­setts till före­tagets arv­tagare
belagt sedan 1661; se ur­sprung till 1junior
3junior juniort juniora
juni·or
adjektiv
[-å´r]
● som till­hör de yngre och mindre erfarna in­om viss grupp
JFR 3senior
tidningens juniora läsare; somliga an­såg att den nye ord­föranden var allt­för junior
belagt sedan 1995; se ur­sprung till 1junior!!