publicerad: 2021  
1karda kardan kardor
kard·an
substantiv
ka`rda
ett redskap för rensning och redning av ull, bom­ull eller dylikt före spinning bestående av en platta som är tätt besatt med stål­tråds­krokar; äv. om mot­svarande maskindel
äv. bildligt var­dagligt hand
han sträckte fram kardan och hälsade
belagt sedan 1578; i bet. 'hand' 1854; av lågtyska karde med samma betydelse; till lat. car´duus 'tistel' (tistlar an­vändes förr som kardor)
2karda kardade kardat
verb
ka`rda
ibland med partikelnut luckra upp och reda ut ull eller dylikt, med hjälp av hand­karda el. mot­svarande maskin, var­vid de hoptovade fibrerna skiljs åt
någon/något kardar (ut) något
någon kardar (ut) något
något kardar (ut) något
karda (ut) ullen; ullen kan kardas om och bli till nytt tyg
belagt sedan 1639
kardakardande, kardning