publicerad: 2021  
knysta knystade knystat
verb
knys`ta
● ge ifrån sig ett svagt ljud
någon knystar (om någon/något/att+verb/sats)
någon knystar (om någon)
någon knystar (om något)
någon knystar (om sats)
någon knystar (om att+verb)
○ äv. (svagt) klaga
han åt upp all maten utan att knysta
○ ibland äv. i ut­tryck för av­slöjande av hemlighet
om du så mycket som knystar om att du såg mig ...
belagt sedan 1685; bildn. till fornsvenska kny med samma betydelse; ljud­härmande
knystaknystande, knyst