publicerad: 2021
1kring
preposition
1
med position i ring omslutande ett el. flera föremål eller dylikt
husen kring torget; hon lade sjalen kring axlarna; man hade gärdesgårdar kring alla ägorna; växten slingrade sig kring stolpen; de slog sig ner kring bordet
○
äv. beträffande tid
åren kring 1950
○
äv. bildligt, spec.
i anknytning till
kringjobb; kringsnack
uppståndelsen kring mötet; tankarna kretsade kring barnen och deras framtid
○
spec. äv.
ungefär
en genomsnittshastighet kring 60
vara om sig och kring sig
se
om
belagt sedan 1458 (Sex ekonomiska traktater);
fornsvenska kring; av sv. dial. kring 'krets; ring'; jfr ursprung till
omkring
2
åt alla håll i det aktuella området
JFR
1omkring 2
kanonkrevader ekade kring bergen
belagt sedan 1584
2kring
adverb
●
mindre brukligt
åt alla håll inom visst område
resa kring i världen
belagt sedan 1430–50
Konung Alexander