publicerad: 2021  
kräkla kräklan kräklor
kräkl·an
substantiv
[krä`kla] el. [kräk`la]
● biskopsstav med in­rullat, ornamenterat krön
belagt sedan början av 1500-talet (Ett forn-svenskt legendarium); fornsvenska krökla; samma ord som fornsvenska (gröta)kräkla, sv. dial. kräkla 'trä­stycke med grenstumpar (att röra i gröten med)', diminutivbildn. till krake i bet. 'trädgren'; jfr ur­sprung till krake