publicerad: 2021
1led
lett leda
adjektiv
1
fylld av olust och motvilja mot något som man haft för mycket av
led på/vid någon/något/att+verb
led på någon
led på något
led på att+verb
led vid någon
led vid något
led vid att+verb
vara led vid livet; man blir snabbt led på flipperspel
2
vardagligt; något ålderdomligt
ofta uttalat utan "d"
ytterst motbjudande till sätt och utseende
led (mot någon)
ouppfostrade, leda ungar
○
spec.
elak
barnen var leda mot nykomlingen
dela ljuvt och lett
se
ljuv
den lede
uttalat med hörbart "d"djävulenfy för den lede vilken mardröm!
belagt sedan förra hälften av 1300-talet
Uplands-Lagen
2led
leden leder
led·en
substantiv
1
sträcka som används för samfärdsel särsk. till sjöss men äv. till lands el. i luften; till lands såväl om anlagd väg som om naturlig samfärdselsträcka
flottled; färjeled; genomfartsled; lotsled; luftled; motortrafikled; samfärdsled; segelled; vandringsled; vildmarksled
en led (från något) (till något)
en väl utprickad led; leden Oslo–Frederikshavn; trafiken stör bebyggelsen längs leden; flygtrafiken på leden Stockholm–Helsingfors
2
rörlig förbindelse mellan skelettdelar
(i) led
(ur) led
vara stel i lederna; hoppa ur led; vrida foten ur led; vrida armen i led igen
○
äv. om motsvarande skelettstycke
nedersta leden av pekfingret; darra i alla leder
○
äv.
rörlig förbindelse mellan två delar
bladen utgår från lederna; passarens leder; en tumstock med leder
tiden är ur led
se
tid
3led
ledet, plural led, bestämd plural leden
led·et
substantiv
1
rad av personer, uppställda bredvid eller bakom varandra mest i militära sammanhang men äv. allmännare
(på) led
(i) ledet
uppställning på två led!; ställa in sig i ledet; stå i dubbla led; löjtnanten beordrade rättning i ledet; åskådarna stod i täta led
○
äv. bildligt, spec. om större grupp av människor
det blev oro i leden när varslen om uppsägningar kom
○
spec. äv. i uttryck för samhällsställning, prestationsförmåga, kvalitet eller dylikt
han står i främsta ledet bland de svenska regissörerna
○
äv. om liknande rad av föremål
flaskorna står uppställda på led
de djupa leden
de lägre samhällsklassernasänkningen av arbetslöshetsersättningen väckte ilska i de djupa leden
sluta leden
börja samarbetade bestämde sig för att lägga alla personliga motsättningar åt sidan och sluta leden
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan);
fornsvenska lidh; trol. av lågtyska lit med samma betydelse; samma ord som
2led 2
2
naturlig del av tankekedja, förlopp eller dylikt; vanligen tänkt som lineär del
ett led (i något)
åtgärden ingår som ett led i företagets rationalisering; ett led i åklagarens bevisföring
○
spec. om endera av de båda delarna på ömse sidor om likhetstecknet i en ekvation
förenkla högra ledet
belagt sedan ca mitten av 1400-talet (Skrifter till uppbyggelse från medeltiden);
fornsvenska liþer, liþ 'led; lem; släktled'; samma ord som
2led 2
3
vanligen i sammansättn.
generation
intill tredje och fjärde led
(släkt) i rakt/rätt nedstigande led
(släkt) direkt via far eller mor (och farfar etc.) bakåt genom generationernahon är släkt i rakt nedstigande led med en kapten på Ostindiefararen Götheborg
belagt sedan mitten av 1400-talet (Konung Christoffers Landslag);
se ursprung till
3led 2
4
anordning med löstagbara störar som spärrar öppning i gärdsgård
○
äv. om öppningen
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska -liþ '-öppning; -port'; gemensamt germanskt ord (jfr t.ex. engelska lid 'ögonlock') med urspr. bet. 'lock; täcke; stängsel'
4led
ledet el. leden, plural led el. leder, bestämd plural leden el. lederna
led·et
substantiv
●
vanligen i sammansättn.
huvuddel av sammansatt ord
ordet "järnväg" har två led: förledet "järn" och efterledet "väg"