"Vad den är vacker, liden", sade han. "Aldrig förr har den tyckts mig så vacker som nu, åkrarna gula och tunen slagna. Hem igen vill jag rida och fara ingen­stans." Ur Njals saga, den största av de fornisländska släkt­sagorna (ned­tecknad på 1200-talet); Gunnar på Lidarändes ord, när han in­ser att han inte kan lämna sin gård, trots att han kommer att bli dödad, om han stannar