publicerad: 2021  
lugna lugnade lugnat
lugn·ar
verb
[luŋ`na]
1 ibland med partikelnner, utan större betydelse­skillnad dämpa aktiviteten hos och där­med göra mindre störande
JFR 3stilla
någon lugnar (ner) någon/något
någon lugnar (ner) någon
någon lugnar (ner) något
han försökte lugna (ner) de stökiga barnen
○ äv. var­dagligt minska
han rökte för att lugna mag­bullret; hon lugnade ner tempot lite i mot­lutet
belagt sedan 1834
2 ofta med partikelnner, utan större betydelse­skillnad dämpa oro eller upp­rördhet hos någon
någon lugnar (ner) någon/något (med något)
någon lugnar (ner) någon (med något)
någon lugnar (ner) något (med något)
hon lugnade ner honom med en gest; de an­ställda lugnades med löfte om löne­lyft; före­tagets press­chef försökte lugna de upp­rörda känslorna
belagt sedan 1815
lugna sig