publicerad: 2021  
lyckas lyckades lyckats
lyck·as
verb
lyck`as
1 med skicklighet eller tur upp­nå något som delvis kan ligga utan­för den egna kontrollen
någon lyckas (i något) någon lyckas ((att+)verb)
någon lyckas (med något/att+verb)
någon lyckas (med något)
någon lyckas (med att+verb)
någon lyckas (som någon)
han lyckades i sitt upp­såt; han har verkligen lyckats i livet; den nye rektorn lyckades skapa en anda av sam­förstånd på skolan; hon lyckades med allt hon före­tog sig; hon har lyckats som skåde­spelare
○ ofta med sär­skilt ton­vikt på svårigheterna trots allt klara att genom­föra att
de lyckades komma undan; han lyckades knäcka koden
○ äv. ironiskt
han lyckades missa målet på tre meters håll
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska lykkas; efter lågtyska lücken med samma betydelse; till 1lycka!!
2 ut­falla på ett gynnsamt sätt
något lyckas
försöket lyckades
○ äv. med konstruktions­växling
det lyckas (någon) (att+verb)
det lyckades dem inte att lösa problemet
belagt sedan ca 1400 brev från biskop Björn i Åbo till rådet i Reval om sjörövarfaran (Svenskt Diplomatarium)