publicerad: 2021
läpp
läppen läppar
läpp·en
substantiv
●
övre eller undre hälften av det ovala ansiktsparti som omger munöppningen och hos människan har stor betydelse för utformningen av språkljud
mjuka läppar; fylliga läppar; hopknipna läppar; hon målade läpparna röda; vissa vokaler uttalas med rundade läppar; många lider av torra och nariga läppar om vintern; deras läppar möttes i en lång, varm kyss
○
ofta bildligt för att åskådliggöra talhandling
inte ett ord kom över hennes läppar; en sång som är på allas läppar; hennes läppar var förseglade
○
äv. med betoning av läpparnas rörelser eller dylikt som uttryck för känslostämningar
hon hade ett leende på läpparna; hans hånfullt krökta läppar
○
äv. om vissa flikar el. hudveck som utgör växt- resp. kroppsdelar
många orkidéer har en stor, uppblåst läpp
bita sig i läppen
undertrycka yttrande eller känsloutbrotthon var nära att börja gråta men bet sig i läppen
en läpparnas bekännelse
se
bekännelse
falla någon på läppen
tilltala någonföretagsledningens förslag om utökade öppettider föll inte de anställda på läppen
hänga läpp
vara märkbart nedstämdhan hängde läpp efter det negativa antagningsbeskedet
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor);
fornsvenska läpper; ev. sammansmältning av fornsvenska läpi och lågtyska lippe med samma betydelse; till en indoeur. ordrot med bet. 'hänga ned'; besläktat med lat. lab´ium 'läpp'