publicerad: 2021  
mastodont mastodonten mastodonter
mast·odont·en
substantiv
[-ån´t]
(typ av) ut­dött elefant­djur med betar i både under­käken och över­käken hos tidiga former
vanligen bildligt (sär­skilt i sammansättn.) väldig före­teelse
mastodontfilm; mastodontisk; mastodontkonsert; mastodontprojekt
belagt sedan 1821; till grek. mastos´ 'spene' och odont- 'tand-' (efter de spen­lika knölarna på djurets kind­tänder); jfr ur­sprung till odontolog