SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 mened meneden meneder men|ed·en substantiv me`ned ● det att under ed i rättegång medvetet tala osanning eller förtiga sanningen begå mened; göra sig skyldig till mened belagt sedan mitten av 1300-talet (Helsinge-Lagen); fornsvenska meneþer; till 2men och 1ed 1 SO Alfabetisk lista menande adj. menarche subst. mendelism subst. mendelsk adj. mene tekel subst. mened subst. mened (ed) menedare subst. menföre subst. menig adj. menighet subst. Till alla ordböcker