publicerad: 2021  
misslyckas misslyckades misslyckats
verb
miss`lyckas
● utan fram­gång försöka upp­nå visst resultat
någon misslyckas (i/med något/att+verb)
någon misslyckas (i något)
någon misslyckas (i att+verb)
någon misslyckas (med något)
någon misslyckas (med att+verb)
hon miss­lyckades med att gå ner i vikt; han kände att han hade miss­lyckats i livet
○ äv. med konstruktions­växling inte leda till fram­gång
något misslyckas
experimentet var dömt att miss­lyckas
belagt sedan ca 1635
misslyckasmisslyckande